lördag 21 maj 2011

Does it ever go away?

Har fallit så långt. Från att vara den lyckligaste tjejen i världen till tjejen som gör misstag efter misstag. Är så jävla besviken på mig själv. Gjort något jag lovade att aldrig någonsin göra. Men du gjorde mig svag och jag kunde inte säga nej. Och nu kan jag inte tänka på något annat. Känner suget efter att bara sitta där, stirra upp i himlen och känna hur molnen hämtar en. Låter fett gay men det är en underbar känsla.
Känner mig så knäckt!
Dubbelmoralen är så äckligt stor!
Vill ha dig kvar i mitt liv även om du inte är bra för mig. Du gör mig till en jävla hashpundare! Kämpar emot och stänger allt ute, övertalar mig själv att hata dig och vänder folk så dom håller mig stark. Samtidigt som jag känner att jag inte kan släppa riktigt än.
3 veckor kvar i skolan sen är det Portugal.
Funderar fan på att fullfölja plan nr.1. Kanske borde flytta till Thailand/USA och bara plugga. Tre år. Kanske det jag behöver.. Tid ifrån allt.
Blir förjävla jobbigt att hantera sina känslor när idioten fortfarande springer omkring i Huddinge. Blir irriterad och förvirrad. Svårt att komma över någon som inte lämnar en!

Jobbigt att behöva byta ut kärlekskänslorna till hatkänslor.. Det tar kraft att hata dig..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar