When nothing goes right... go left.

Kan inte formulera mina ord. Känner alldeles för mycket för dig. Har aldrig haft några problem att säga vad jag känner eller tycker. Men när det kommer till dig kan jag knappt andas. Jag har aldrig känt som jag känner för någon. Utan dig vet jag inte vad jag skulle göra. Önskar jag hade sagt alla saker som jag känner. Önskar jag kunde säga hur jag känner för dig. O varje gång jag försöker finner jag inte orden. Jag har allt så klart inom mig, kan säga allt, kan förklara. Men när jag tittar på dig är det som jag tappar talförmågan. Hittar inte orden o det enda som jag kan säga är ''jag vet inte..'' 

När du gick ut genom dörren kändes det som sista gången jag såg dig. Vill springa efter, säga hur mycket du betyder för mig, men jag kunde inte. Även om du säger att du inte kommer lämna mig tror jag inte på dig.
Varför skulle du stanna med mig? En tjej som inte ens kan säga att hon älskar sin egna pojkvän utan att känna sig helt blottad.
Det är så jävla jobbigt att säga vad jag tycker, hur jag känner. Är rädd för att du ska lämna mig.. Är rädd för att öppna hela mitt hjärta för någon. Känns som du kommer lämna mig när jag väl har gjort de. Tro mig älskling, jag försöker verkligen släppa in dig i mitt liv, få dig att lära känna mig. Men rädslan finns där inne hela tiden. Det är jobbigt, men jag vill kunna. Vill kunna säga hur mycket jag älskar dig, få dig att förstå. Just nu är det som om jag bara säger de men inte menar de. Vill inte att du ska tro det bara för att jag har svårt att säga hur jag känner.

Men jag kan lova dig att jag skulle göra allt för dig. För varje dag som går blir mina känslor bara djupare och djupare för dig. Kan inte se mig själv med någon annan än dig. Det är bara DU.
Är så sur och trött på mig själv. Varför kan jag inte bara säga hur jag känner? Vad du betyder..
O när du kommer så nära, när du blir allt i mitt liv. Blir jag rädd och stänger dig ute. Försöker fly undan känslorna.

I'm strong, but not for you..